Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Videogenomgång (flippat klassrum)

Aminosyror bygger upp proteiner

Aminosyrans generella struktur: En generell aminosyra.

Kan också skrivas: H2N-CH(R)-COOH.

  • R = H, kolväte eller mer komplicerad grupp.
  • R kallas sidokedja.

Rent teoretiskt: Oändligt antal aminosyror, tack vare R-gruppen.

Spegelbildsisomeri

Alla aminosyror utom glycin,  H2N-CH2-COOH, kan förekomma i två spegelbildsisomerer:

Spegelbildsisomeri

Nedan visas L- och D-alanin, som är de två isomererna av alanin.

L- och D-alanin är spegelbilder av varandra.L- och D-alanin är spegelbilder av varandra.

I alla proteiner är det endast den så kallade L-varianten som används. 

Aminosyror är amfolyter

Både syra och bas samtidigt!

  • Syra = protongivare
  • Bas = protontagare

Vid en aminosyras autoprotolys bildas en zwitterjon (amfojon).Vid en aminosyras autoprotolys bildas en zwitterjon (amfojon).

Vad händer om man har aminosyran i en sur lösning (lågt pH, hög [H3O+])?

En aminosyra som befinner sig i en sur lösning blir positivt laddad.En aminosyra som befinner sig i en sur lösning blir positivt laddad.

Vad händer om man har aminosyran i en basisk lösning (högt pH, hög [OH])?

I en basisk lösning får aminosyran negativ laddning.I en basisk lösning får aminosyran negativ laddning.

Aminosyrornas isoelektriska punkt

Aminosyrans laddning påverkas av pH.

Vid ett visst pH är nettoladdningen 0.

  • Detta pH kallas den isoelektriska punkten (Ip).

En aminosyras isoelektriska punkt påverkas av sidokedjan.

De flesta aminosyror har en Ip nära pH = 6.

  • Aminosyror med sura sidokedjor har Ip < 6.
  • Aminosyror med basiska sidokedjor har Ip > 6.
  • Aminosyror med neutrala sidokedjor har Ip ≈ 6.

Asparaginsyrans Ip = 3,0, vilket förklaras av den sura sidokedjan.Asparaginsyrans Ip = 3,0, vilket förklaras av den sura sidokedjan.

Den isoelektriska punkten för lysin är 9,1, vilket förklaras av den basiska amingruppen i sidokedjan.Den isoelektriska punkten för lysin är 9,1, vilket förklaras av den basiska amingruppen i sidokedjan.

Alaninets isoelektriska punkt är 6,00, vilket förklaras av att sidokedjan är helt neutral.Alaninets isoelektriska punkt är 6,00, vilket förklaras av att sidokedjan är helt neutral.

Di-, tri-, oligo- och polypeptider

Dipeptider bildas genom att två aminosyror kondenseras:

När två aminosyror kondenseras bildas en dipeptid. De två aminosyraresterna sitter ihop med en peptidbindning.När två aminosyror kondenseras bildas en dipeptid. De två aminosyraresterna sitter ihop med en peptidbindning.

Dipeptid: Två aminosyror sammanlänkade.

Tripeptid: Tre aminosyror sammanlänkade.

Oligopeptid: Ett "fåtal" aminosyror sammanlänkade.

Polypeptid: "Många" aminosyror sammanlänkade – med andra ord, ett protein.

N- och C-terminal

Ena änden på en peptid slutar alltid i en amingrupp (N-terminal), och andra änden i slutar alltid i en karboxylgrupp (C-terminal).

I dipeptiden Val-Ala sitter valin vid N-terminalen och alanin vid C-terminalen.I dipeptiden Val-Ala sitter valin vid N-terminalen och alanin vid C-terminalen.

Observera två saker:

  1. Protein tillverkas alltid från N-terminal → C-terminal.
  2. "Val-Ala" är inte samma sak som "Ala-Val": Peptider skrivs också alltid i ordningen N-terminal → C-terminal.