En- och flervärda alkoholer
Ordet alkohol kommer från persiskan (arabiskan), och betyder troligen ”kemikalien” eller ”ämnet” eller ”anden”.
Alla alkoholer innehåller en OH-grupp.
- OBS! Detta är inte en hydroxidjon!!!
Envärda alkoholer
Innehåller endast en OH-grupp.
| Metanol | ![]() |
| Etanol | ![]() |
Flervärda alkoholer
Fler än en OH-grupp – men aldrig fler än en på samma kolatom!
De enklaste två- och trevärda alkoholerna:
| Namn | Rationellt namn | Strukturformel | Alkoholtyp |
| Glykol | 1,2-etandiol | tvåvärd | |
| Glycerol | 1,2,3-propantriol |
| trevärd |
Intermolekylära bindningar
OH-grupperna gör att alkoholerna blir polära.
OH-grupperna gör att vätebidningar kan uppstå mellan molekylerna.
- Relativt höga kokpunkter.
OH-grupperna gör att alkoholerna gärna löser sig i vatten (”lika löser lika”).
Primära, sekundära och tertiära alkoholer
Alkoholer kan också vara primära, sekundära eller tertiära. Man tittar på den kolatom som OH-gruppen sitter på.
- Om den kolatomen bara binder till ytterligare en kolatom (eller ingen alls, som i metanol), så är alkoholen primär.
- Om den binder till ytterligare två kolatomer, så är alkoholen sekundär, och
- binder den till tre kolatomer så är alkoholen tertiär.
Exempel
| Rationellt namn | Strukturformel | Typ |
| 1-propanol | ![]() | primär |
| 2-propanol | ![]() | sekundär |
| 2-metyl-2-propanol | ![]() | tertiär |







