Metaller är reduktionsmedel
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Metaller är reduktionsmedel
-
Fråga
Vad händer rent elektronmässigt när magnesium brinner i luft?Svar
När magnesium brinner oxideras det av luftens syre. Varje magnesiumatom avger två elektroner och omvandlas till magnesiumjoner (Mg2+). Elektronerna tas upp av syreatomerna, som omvandlas till oxidjoner (O2−). Det sker enligt nedanstående reaktionsformel:Mg + O2 → 2MgO
-
Fråga
Definiera begreppet "reduktionsmedel".Svar
Ett reduktionsmedel är ett ämne som får ett annat ämne att reduceras genom att själv avge elektroner. Det innebär att reduktionsmedlet alltid oxideras under processen. -
Fråga
Hur hänger en metalls placering i den elektrokemiska spänningsserien ihop med dess förmåga att oxideras?Svar
Ju längre till vänster en metall står i spänningsserien, desto oädlare är den och desto starkare är den som reduktionsmedel. Det betyder att den oxideras mycket lättare än metaller som står längre till höger. -
Fråga
Varför står väte med i den elektrokemiska spänningsserien trots att det inte är en metall?Svar
Väte fungerar som en delningspunkt i spänningsserien för att kategorisera metaller. Det används främst för att identifiera vilka metaller som kan driva ut vätgas ur sura lösningar. -
Fråga
Vad innebär det att en metall är "väteutdrivande"?Svar
En väteutdrivande metall står till vänster om väte i spänningsserien. Den har förmågan att avge elektroner till vätejoner i en syra, vilket resulterar i att vätgas bildas. -
Fråga
Förklara skillnaden mellan att ett ämne "oxiderar" ett annat och att det "oxideras av" ett annat.Svar
Om ämne A oxiderar ämne B, tar A upp elektroner från B. Om ämne A oxideras av ämne B, förlorar A elektroner till B. -
Fråga
Vad är en "åskådarjon" i samband med en redoxreaktion?Svar
En åskådarjon är en jon som finns närvarande i lösningen men som inte deltar aktivt i elektronutbytet. Ett exempel är kloridjonerna när zink reagerar med saltsyra. -
Fråga
Varför kan man inte ha en reduktion utan en samtidig oxidation?Svar
Elektroner kan inte existera fritt i en lösning eller reaktion. Om ett ämne avger elektroner (oxidation) måste det finnas en mottagare som tar upp dem (reduktion). -
Fråga
Vilken metall är ett starkare reduktionsmedel: Kalium eller koppar? Motivera utifrån atomstruktur.Svar
Kalium är ett starkare reduktionsmedel eftersom det är en oädel alkalimetall placerad långt till vänster i spänningsserien. Dess enda valenselektron sitter löst och avges mycket lätt jämfört med koppar. -
Fråga
Vad är ett "redoxpar" och hur skrivs det vanligen?Svar
Ett redoxpar består av den oxiderade och den reducerade formen av ett ämne i en reaktion. Man skriver den oxiderade formen först, till exempel Zn2+/Zn.
Utredande frågor
Till de här frågorna finns inget facit. Det bästa är att du först försöker formulera egna svar på frågorna. Därefter kan du använda dig av ledtrådarna eller ditt läromedel för att eventuellt komplettera dina svar ytterligare.
-
Förklara hur den elektrokemiska spänningsserien kan användas för att förutsäga om en kemisk reaktion kommer att ske när man placerar en fast metall i en saltlösning av en annan metall. (Ledtrådar)
-
Diskutera fenomenet väteutdrivande metaller och beskriv den kemiska processen som sker när till exempel magnesium reagerar med en stark syra. (Ledtrådar)
-
Jämför egenskaper och kemisk reaktivitet hos ädla och oädla metaller. Koppla resonemanget till deras benägenhet att förekomma i ren form i naturen kontra i föreningar. (Ledtrådar)
Halogener är oxidationsmedel
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Halogener är oxidationsmedel
-
Fråga
Fast koppar (Cu(s)) kan oxideras av klorgas löst i vatten (Cl2(aq)). Skriv en reaktionsformel för reaktionen.Svar
Cu(s) + Cl2(aq) → Cu2+(aq) + 2Cl–(aq) -
Fråga
Fast koppar (Cu(s)) kan oxideras av klorgas löst i vatten (Cl2(aq). Skriv separata reaktionsformler för oxidationen och för reduktionen som skeri i reaktionenSvar
Oxidation: Cu(s) → Cu2+(aq) + 2e–
Reduktion: Cl2(aq) + 2e– → 2Cl– -
Fråga
Fast koppar (Cu(s)) kan oxideras av klorgas löst i vatten (Cl2(aq). Hur kan man påvisa att det har bildats kloridjoner i reaktionen?Svar
Man tillsätter en lösning silvernitrat (AgNO3(aq)). Om kloridjoner finns närvarande bildas en vit fällning av fast silverklorid (AgCl). -
Fråga
Fast koppar (Cu(s)) kan oxideras av klorgas löst i vatten (Cl2(aq). Varför betraktas klorgas som ett oxidationsmedel i reaktionen?Svar
Klorgas tar upp elektroner från kopparatomen. Genom att klorgasen reduceras tvingar den kopparn att oxideras, vilket är definitionen av ett oxidationsmedel. -
Fråga
Fast koppar (Cu(s)) kan oxideras av klorgas löst i vatten (Cl2(aq). Vilken visuell förändring sker i reaktionen?Svar
Lösningen blir blåaktig eller blågrön. Detta beror på att det bildas kopparjoner (Cu2+) som frigörs i lösningen när kopparmetallen oxideras. -
Fråga
Vilken halogen är det starkaste oxidationsmedlet och varför?Svar
Fluor (F2). Eftersom atomradien är liten känner valenselektronerna av kärnladdningen mycket starkt, vilket gör att atomen extremt lätt tar upp elektroner. -
Fråga
Hur hänger en halogens placering i det periodiska systemet samman med dess oxiderande förmåga?Svar
Den oxiderande förmågan minskar nedåt i gruppen. Ökat avstånd mellan atomkärnan och det yttersta elektronskalet försvagar förmågan att attrahera och ta upp nya elektroner. -
Fråga
Beskriv vad som händer när fluorgas bubblas genom en lösning av natriumjodid.Svar
En redoxreaktion sker där fluor (F2) reduceras till fluoridjoner (F–) och jodidjoner (I–) oxideras till jod (I2). Fluor tar alltså elektroner från jodidjonerna. Det sker enligt nedanstående reaktionsformel:F2(g) + 2I–(aq) → 2F–(aq) + I2(s)
Utredande frågor
Till de här frågorna finns inget facit. Det bästa är att du först försöker formulera egna svar på frågorna. Därefter kan du använda dig av ledtrådarna eller ditt läromedel för att eventuellt komplettera dina svar ytterligare.
-
Analysera sambandet mellan atomstruktur och reaktivitet. Redogör för hur elektronkonfiguration och atomradie påverkar halogenernas förmåga att agera som oxidationsmedel. Jämför fluor och jod i ditt svar. (Ledtrådar)
-
Beskriv hur ett experiment för att bevisa klorgasens oxiderande verkan på koppar kan genomföras. Förklara hur varje steg i processen (inklusive reagens) bidrar till att bekräfta de kemiska skeendena. (Ledtrådar)
-
Förklara begreppen oxidation, reduktion och oxidationsmedel utifrån en reaktion mellan alkalimetall och en halogen. Diskutera varför reaktionen gör att det bildas jonföreningar. (Ledtrådar)
-
Diskutera halogenernas egenskaper i förhållande till andra grupper (till exempel alkalimetaller). Hur skiljer sig deras benägenhet att avge respektive ta upp elektroner, och hur avspeglas detta i deras roll som reduktions- respektive oxidationsmedel? (Ledtrådar)
Oxidationstal
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Oxidationstal
-
Fråga
Vilket oxidationstal har en Zn2+-jon?Svar
+II -
Fråga
Vilket oxidationstal har en sulfidjon, S2–?Svar
–II -
Fråga
Vilket oxidationstal har en järnatom, Fe?Svar
0 -
Fråga
Vilket oxidationstal har fluor i F2?Svar
0 -
Fråga
Vilket oxidationstal har syre i metanol, CH3OH?Svar
–II -
Fråga
Vilket oxidationstal har väte i metanol, CH3OH?Svar
+I -
Fråga
Vilket oxidationstal har kol i metanol, CH3OH?Svar
–IILösning
Summan av OT måste vara 0: \[\overset{\mathrm{-II}}{\text{C}}\overset{\mathrm{+I}}{\text{H}_3}\overset{\mathrm{-II}}{\text{O}}\overset{\mathrm{+I}}{\text{H}}\] -
Fråga
Vilket oxidationstal har kväve i nitratjonen, NO\(_3^-\)?Svar
+VLösning
Summan av OT måste vara -I: \[\overset{\mathrm{+V}}{\text{N}}\overset{\mathrm{-II}}{\text{O}_3^-}\] -
Fråga
Vilket oxidationstal har kol i koltetraklorid, CCl4?Svar
+IVLösning
Summan av OT måste vara 0. Eftersom klor är en halogen får den OT = –I. Då får vi följande: \[\overset{\mathrm{+IV}}{\text{C}}\overset{\mathrm{-I}}{\text{Cl}_4}\] -
Fråga
Vilket oxidationstal har vanadin i vanadinpentoxid, V2O5?Svar
+VLösning
Summan av OT måste vara 0: \[\overset{\mathrm{+V}}{\text{V}_2}\overset{\mathrm{-II}}{\text{O}_5}\] -
Fråga
I vilken förening är kolatomen mest oxiderad, CO eller CO2?Svar
CO2Lösning
I CO har kol OT = +II: \(\overset{\mathrm{+II}}{\text{C}}\overset{\mathrm{-II}}{\text{O}}\)I CO2 har kol OT = +IV: \(\overset{\mathrm{+IV}}{\text{C}}\overset{\mathrm{-II}}{\text{O}_2}\)
Att kol har högre OT i CO2 betyder att den är mer oxiderad. (Man kan också se att kolatomen är mer oxiderad i CO2 än i CO, eftersom kolatomen binder till fler syreatomer.)
Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal
-
Fråga
Vad är formeln för en kobolt(III)jon?Svar
Co3+ -
Fråga
Använd oxidationstal för att namnge följande jon: Cr2+Svar
Krom(II)jon -
Fråga
Vad är formlen för järn(II)oxid?Svar
FeO -
Fråga
Använd oxidationstal för att namnge följande jonförening: NiCl2Svar
Nickel(II)klorid -
Fråga
Använd oxidationstal för att namnge följande jonförening: Ni2(SO4)3Svar
Nickel(III)sulfat -
Fråga
Förklara skillnaden mellan koppar(I)klorid och koppar(II)klorid utifrån deras kemiska sammansättning.Svar
Koppar(I)klorid (CuCl) består av en koppar(I)jon och en kloridjon, där koppar har oxidationstalet +I. Koppar(II)klorid (CuCl2) består av en koppar(II)jon och två kloridjoner, vilket innebär att koppar har oxidationstalet +II. -
Fråga
Vad händer med oxidationstalet för en atom som genomgår oxidation?Svar
Vid oxidation sker en ökning av oxidationstalet. Detta beror på att atomen avger elektroner, vilket leder till att dess positiva laddning ökar eller dess negativa laddning minskar. -
Fråga
Definiera begreppet reduktion med hjälp av oxidationstal.Svar
Reduktion definieras som en minskning av oxidationstalet. Detta sker när ett ämne tar upp elektroner, vilket sänker värdet på oxidationstalet i den kemiska bokföringen. -
Fråga
Vilken är den kemiska formeln för järn(III)sulfat och vilka joner består den av?Svar
Formeln är Fe2(SO4)3. Denna jonförening är uppbyggd av två stycken järn(III)joner (Fe3+) och tre stycken sulfatjoner (SO\(_4^{2-}\)).
Balansering av redoxformler med hjälp av OT
Galvaniska celler och emk
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Galvaniska celler och emk
-
Fråga
Vad är en galvanisk cell och vad utnyttjas den till i vardagen?Svar
En galvanisk cell, även kallad galvaniskt element, är en anordning som omvandlar kemisk energi till elektrisk energi genom en spontan redoxreaktion. I vardagen används dessa i form av batterier för att driva allt från lampor till motorer. -
Fråga
Beskriv vad som händer rent kemiskt när ett zinkbleck placeras direkt i en kopparsulfatlösning.Svar
När zink placeras i kopparsulfat sker en spontan redoxreaktion där zinkmetallen oxideras till zinkjoner och kopparjonerna i lösningen reduceras till fast kopparmetall enligt nedanstående reaktionsformel:Zn(s) + Cu2+(aq) → Zn2+(aq) + Cu(s)
Eftersom reaktionen är exoterm avges energin i detta fall enbart som värme istället för elektrisk ström.
-
Fråga
Varför måste oxidations- och reduktionsreaktionerna separeras för att man ska kunna utnyttja energin elektriskt?Svar
Genom att separera reaktionerna tvingas elektronerna att vandra genom en yttre ledning istället för att överföras direkt mellan ämnena. När elektronerna passerar genom ledningen kan de utföra ett arbete, till exempel få en lampa att lysa, innan de når den andra halvcellen. -
Fråga
Vilken funktion fyller en saltbrygga i en galvanisk cell?Svar
Saltbryggan sluter den elektriska kretsen genom att tillåta joner att vandra mellan de två halvcellerna, vilket jämnar ut laddningsskillnader som annars skulle stoppa strömmen. Negativa joner (anjoner) vandrar mot minuspolen och positiva joner (katjoner) vandrar mot pluspolen. -
Fråga
Hur definieras minuspolen respektive pluspolen i en galvanisk cell utifrån de kemiska reaktionerna?Svar
Minuspolen definieras som den elektrod där oxidationen sker (anoden), vilket innebär att elektroner avges. Pluspolen är den elektrod där reduktionen sker (katoden), där elektroner tas upp av ämnena i lösningen eller vid elektroden. -
Fråga
Vad är ett cellschema och vilken är standardkonventionen när man skriver ett sådant?Svar
Ett cellschema är en förenklad notation av en galvanisk cell där minuspolen skrivs till vänster och pluspolen till höger. Man använder lodräta streck (|) för att markera fasgränser och dubbelstreck (||) för att markera gränsen mellan lösningarna, oftast saltbryggan. -
Fråga
Rita ett cellschema för ett galvansikt element där den ena halvcellen består av en zinkelektrod i en zinknitratlösning och den andra halvcellen av en kopparelektrod i en kopparnitratlösning.Svar
(–) Zn(s) | Zn2+(aq) || Cu2+(aq) | Cu(s) (+) -
Fråga
Varför är det omöjligt att mäta en enskild elektrodpotential direkt?Svar
För att mäta potentialen måste man sticka ner en mätelektrod i lösningen, vilket omedelbart skapar en ny, egen elektrodpotential vid den punkten. Man kan därför endast mäta skillnaden i potential mellan två olika elektroder. -
Fråga
Hur kan man med hjälp av den elektrokemiska spänningsserien förutsäga hur stor en cells EMK blir?Svar
Ju längre ifrån varandra två metaller står i den elektrokemiska spänningsserien, desto större blir skillnaden i deras elektrodpotentialer. En större skillnad resulterar i en högre elektromotorisk kraft (EMK) för den galvaniska cellen.
Utredande frågor
Till de här frågorna finns inget facit. Det bästa är att du först försöker formulera egna svar på frågorna. Därefter kan du använda dig av ledtrådarna eller ditt läromedel för att eventuellt komplettera dina svar ytterligare.
-
Redogör för Daniells element. Beskriv dess uppbyggnad, de specifika reaktionerna vid respektive elektrod och förklara hur kretsen sluts. (Ledtrådar)
-
Diskutera begreppet elektrodpotential. Hur uppstår den på atomnivå vid en metallyta och varför leder detta till en potentialskillnad mellan metallen och lösningen? (Ledtrådar)
-
Analysera sambandet mellan begreppen "ädel" och "oädel" metall i relation till reduktionsmedel och förmågan att generera elektrisk spänning i en galvanisk cell. (Ledtrådar)
-
Förklara hur man beräknar en cells EMK (\(E\)) med hjälp av elektrodpotentialerna för plus- och minuspolen. Visa med ett exempel hur valet av metaller påverkar resultatet. (Ledtrådar)
Normalpotentialer. Vätgaselektroden
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Normalpotentialer. Vätgaselektroden
-
Fråga
Vad är en vätgaselektrod och vilken funktion fyller den inom elektrokemin?Svar
En vätgaselektrod är en referenselektrod som fungerar som en "nolla" eller en normal som alla andra elektroder jämförs med. Den används för att bestämma olika ämnens normalpotential genom att mäta spänningsskillnaden mot vätgasreaktionen. -
Fråga
Varför används just platina som elektrodmaterial i en vätgaselektrod?Svar
Platina används eftersom metallen är indifferent, vilket innebär att den inte reagerar själv, samtidigt som den leder ström mycket bra. Dessutom har vätgas lätt för att binda (adsorberas) till platinans yta, vilket underlättar reaktionen. -
Fråga
Vilka specifika förhållanden krävs för att en vätgaselektrod ska fungera som en standardreferens?Svar
För att fungera som standard måste koncentrationen av vätejoner i lösningen vara exakt 1,00 M. Dessutom måste vätgasen som bubblas kring elektroden ha ett tryck på 101,3 kPa. -
Fråga
Vad innebär begreppet "indifferent elektrod" i sammanhanget kring platina?Svar
Att en elektrod är indifferent betyder att den är "likgiltig" och inte deltar i själva kemiska reaktionen genom att oxideras eller reduceras. Platina är en mycket ädel metall som inte reagerar med lösningen, utan tjänar endast som en yta där elektronutbytet sker. -
Fråga
Hur definieras ett ämnes normalpotential (\(e^0\))?Svar
Normalpotentialen är den elektriska spänning som uppmäts när en elektrod kopplas samman med en vätgaselektrod under standardförhållanden. Den tecknas \(e^0\) och anges i volt (V), där vätgaselektroden har definierats värdet 0 V. -
Fråga
Vilket samband finns mellan ett ämnes normalpotential och dess egenskaper som reduktionsmedel?Svar
Ju lägre (mer negativt) \(e^0\)-värde ett ämne har, desto starkare reduktionsmedel är det och desto oädlare är metallen. Ett högre (mer positivt) värde indikerar ett svagare reduktionsmedel och en ädlare metall. -
Fråga
Hur beräknas den elektromotoriska spänningen (emk) för en galvanisk cell med hjälp av normalpotentialer?Svar
Emk beräknas genom att ta normalpotentialen för pluspolen minus normalpotentialen för minuspolen (\(E = e^0_\mathrm{pluspol} − e^0_\mathrm{minuspol}\)). Detta ger den totala spänningen som den galvaniska cellen kan leverera. -
Fråga
Varför kan man inte mäta elektrodpotentialen för en enskild elektrod direkt?Svar
För att mäta en potential måste man alltid föra in en annan mätpunkt, vilket i praktiken innebär att man introducerar en annan elektrod. Denna andra elektrod har sin egen potential som påverkar mätningen, varför man istället mäter skillnaden mot en referens. -
Fråga
I en galvanisk cell med zink och vätgas, varför blir zinken minuspol?Svar
Zink blir minuspol eftersom det står till vänster om väte i den elektrokemiska spänningsserien och därmed är ett starkare reduktionsmedel. Det innebär att zinken lättare oxideras än vätgasen och avger de elektroner som driver strömmen. -
Fråga
Vad händer rent kemiskt vid pluspolen i en vätgaselektrod när den är kopplad till en zinkelektrod?Svar
Vid pluspolen når elektronerna platinableckets yta där de reagerar med vätejoner (H+) från lösningen. Vätejonerna tar upp elektronerna (reduceras) och bildar vätgas (H2) som bubblar upp.
Utredande frågor
Till de här frågorna finns inget facit. Det bästa är att du först försöker formulera egna svar på frågorna. Därefter kan du använda dig av ledtrådarna eller ditt läromedel för att eventuellt komplettera dina svar ytterligare.
-
Redogör för hur en vätgaselektrod är uppbyggd och beskriv de kemiska processer som sker vid dess yta beroende på om den fungerar som pluspol eller minuspol. (Ledtrådar)
-
Förklara hur normalpotentialer ger en mer exakt och matematisk beskrivning av metallers egenskaper jämfört med den klassiska elektrokemiska spänningsserien. (Ledtrådar)
-
Beskriv hur man med hjälp av tabellvärden för normalpotentialer kan avgöra vilken elektrod som blir plus- respektive minuspol i en godtycklig galvanisk cell, samt hur man beräknar cellens emk. (Ledtrådar)
-
Diskutera varför förståelsen för normalpotentialer är avgörande för att kunna utvinna elektrisk energi ur kemiska reaktioner och hur man kan påverka spänningen i ett galvaniskt element genom val av material. (Ledtrådar)
Elektrolys
Kortsvarsfrågor
Videogenomgång: Elektrolys
-
Fråga
Vad innebär begreppet elektrolys rent etymologiskt och kemiskt?Svar
Ordet elektrolys betyder "sönderdelning med hjälp av elektricitet" (från grekiskans lysis som betyder dela sönder). Kemiskt innebär det att man tillför elektrisk energi för att driva en icke-spontan kemisk reaktion i motsatt riktning mot dess naturliga förlopp. -
Fråga
Hur skiljer sig en elektrolyscell från en galvanisk cell när det gäller energiförlopp?Svar
I en galvanisk cell sker en spontan kemisk reaktion som omvandlar kemisk energi till elektrisk energi. I en elektrolyscell tvingas elektronerna i en riktning de inte "vill" gå genom att man tillför elektrisk energi från en extern strömkälla. -
Fråga
Beskriv vad som händer vid katoden under elektrolys av kopparklorid (CuCl2).Svar
Vid katoden sker en reduktion där kopparjoner (Cu2+) i lösningen tar upp två elektroner och bildar fast koppar. Detta gör att det bildas ett lager av metallisk koppar avsätts på katoden. -
Fråga
Vad sker vid anoden vid elektrolys av kopparklorid (CuCl2) och hur kan man observera detta?Svar
Vid anoden sker en oxidation där kloridjoner (Cl–) släpper ifrån sig elektroner och bildar klorgas (Cl2). Man kan observera detta genom att det bubblar upp gas vid elektrodens yta. -
Fråga
Varför betraktas reaktionen mellan koppar och klorgas som spontan, till skillnad från elektrolysen av kopparklorid?Svar
Reaktionen mellan koppar och klor är exoterm, vilket innebär att elektronerna förlorar energi och systemet avger energi spontant. Vid elektrolys måste man istället tillföra energi för att lyfta elektronerna till en högre energinivå och tvinga reaktionen att gå "baklänges". -
Fråga
Vilken funktion fyller det semipermeabla membranet vid industriell framställning av natriumhydroxid?Svar
Det semipermeabla membranet släpper endast igenom vissa joner, i detta fall natriumjoner, men hindrar andra ämnen från att blandas. Detta möjliggör bildandet av en natriumhydroxidlösning med hög koncentration vid katodsidan. -
Fråga
Varför bildas det vätgas istället för fast natrium vid katoden vid elektrolys av en natriumkloridlösning?Svar
Natriummetall reagerar extremt kraftigt med vatten och skulle omedelbart återgå till jonform om den bildades. Dessutom har vatten en högre normalpotential än natriumjoner, vilket innebär att vatten reduceras mycket lättare. -
Fråga
Hur används normalpotentialer för att avgöra vilken reaktion som sker vid katoden i en vattenlösning?Svar
Ju högre normalpotential ett ämne har, desto hellre "vill" det reduceras (ta upp elektroner). Eftersom vatten har en högre normalpotential (–0,83V) än natriumjoner (–2,71V), är vatten en svagare reduktionsmedel och reduceras därmed företrädesvis vid katoden. -
Fråga
Vilken är den totala kemiska reaktionen vid framställning av natriumhydroxid genom elektrolys?Svar
Totalreaktionen skrivs som: 2H2O + 2Cl–(aq) → H2(g) + 2OH–(aq) + Cl2(g). Detta visar att vatten och kloridjoner omvandlas till vätgas, hydroxidjoner och klorgas. -
Fråga
Nämn två viktiga industriella användningsområden för natriumhydroxid.Svar
Natriumhydroxid används i stor skala inom industrin som en generell "basgörare" för att reglera pH-värden. Natriumhydroxid används också vid tillverkning av både pappersmassa och tvål.
Utredande frågor
Till de här frågorna finns inget facit. Det bästa är att du först försöker formulera egna svar på frågorna. Därefter kan du använda dig av ledtrådarna eller ditt läromedel för att eventuellt komplettera dina svar ytterligare.
-
Analysera hur tillförsel av elektrisk energi kan vända en exoterm, spontan reaktion till en endoterm process. Utgå ifrån reaktionen mellan koppar och klor för att illustrera din förklaring. (Ledtrådar)
-
Förklara ingående hur man med hjälp av normalpotentialer kan förutsäga vilken av flera möjliga reaktioner som faktiskt kommer att ske vid en elektrod. Utgå från exemplet med natriumjoner kontra vatten. (Ledtrådar)
-
Redogör för begreppen oxidation och reduktion i förhållande till anoder och katoder. Hur rör sig elektronerna i kretsen och hur påverkar detta jonernas rörelse i lösningen? (Ledtrådar)
