Paris, 1832: den 20-årige Évariste Galois skriver febrilt sin sista natt innan han dör i en duell. Han hade redan revolutionerat matematiken genom att upptäcka dolda symmetrier i ekvationer – grunden till gruppteorin.

Galois idéer avvisades och missförstods i sin tid, men blev senare avgörande för algebra, kryptografi, kvantfysik och vår förståelse av naturens lagar. Évariste Galois levde som rebell, både politiskt och vetenskapligt, och dog ung och bortglömd. Först efter hans död erkändes hans genialitet. Idag är hans teori en hörnsten i modern matematik och bärs vidare i varje ny upptäckt.