Förutom att korvar smakar betydligt bättre än handskar, leder de också ström mycket bättre. Och det är det som gör att pekskärmar funkar.
Det finns två typer av pekskärmar: Resistiva och kapacitiva. Fram till 2007 var resistiva pekskärmar de vanligaste. De bestod av två lager och funkade så, att om man tryckte på skärmen buktade det övre lagret ned mot det undre och en liten elektrisk krets slöts.
År 2007 presenterade Apple den sin första iPhone. Den hade en kapacitiv pekskärm, och med den förändrades allt. I en kapacitiv pekskärm ligger två tunna lager av ledande trådar vinkelrätt mot varandra. Telefonens batteri gör att det samlas lite elektrisk laddning i noderna, det vill säga där trådarna möter varandra. När man rör med sitt finger (eller något annat som leder ström) mot skärmen, sluts en krets mot fingret, och telefonens mjukvara kan räkna ut var beröringen skedde någonstans.
Idag finns det kapacitiva skärmar i så gott som varje mobiltelefon. Därför har de kapacitiva skärmarna blivit mycket vanligare sedan 2007.
